1. Vad är ett personregister?

När man registrerar olika kodade uppgifter om en enskild person som t.ex. personnamn, personnummer, registreringsnummer på bilen eller telefonnummer så har man skapat ett personregister.

 

2. Vilka bestämmelser måste du rätta dig efter om du ska upprätta ett personregister?

Det finns bestämmelser om hur man upprättar att personregister t.ex. att man ej får göra otillbörliga intrång i en personlig integritet eller utgöra fara för rättslusten.

 

3. Vilka förändringar sker med den nya personuppgiftslagen, PUL?

Det har skett förändringar i Person Uppgift lagen ( P U L ) bland annat att man ej får publicera namn och olika uppgifter om en person utan att man har fått dennes medgivande.

 

4. Var finns du registrerad?

Registreringen ligger hos Riksskatteverket, Riksförsäkringsverket och Arbetsmarknadsstyrelsen. Dessa uppgifter lämnas endast ut av Skattemyndigheterna, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen lokalt.

 

5. Vad finns registrerat om dig?

All slags information som direkt eller indirekt kan knytas till en fysisk person som är i livet. Med andra ord kan det vara exempelvis namn, e-postadress, anställningsnummer, bilnummer, foto.

 

6. Hur får du veta vad som står om dig i registren?

För att få veta vad som står i ett register ska man skriftligen kontakta den registeransvarige.

 

7. Vad kan du göra om det är fel i registret?

Jag kan kontakta ett personuppgiftsombud som gör en kontroll av de behandlingar som företaget eller myndigheten gör, påpeka brister i dessa handlingar och om de inte korrigeras, görs en anmälan till datainspektionen.

 

8. Vad kan andra få reda på om dig?

Frågan är svår att svara på. Men jag tror att man kan ta reda på praktiskt taget vad man vill om andra personer. Datasäkerheten är kanske inte så hög som man tror, om vi tittar lite närmare på en studie från högskolan.

Hur tillämpas datalagen i det dagliga livet på olika myndigheter? På högskolan i Västerås/ Eskilstuna har man under flera år låtit studenterna undersöka myndigheternas laglydnad. Resultatet är nedslående. Knappast någon av de undersökta myndigheterna visade sig ha en samlad bild av sina dataregister. Det hörde till undantaget att en myndighet kunde visa upp en aktuell registerförteckning (som datalagen kräver att man skall ha). På det här sättet har det varit i flera år, enligt högskolans upprepade forskningar……

Om man tänker på att Svenska myndigheter samlar in mer personuppgifter än myndigheter i något annat land. Och dessa myndigheter hjälps åt att samla in uppgifter. Sedan får de tillstånd av datainspektionen att samköra dataregistren. Tillstånd att inrätta och föra personregister skall enligt datainspektionen meddelas av datainspektionen om det inte finns någon anledning att anta att otillbörlig intrång i den registrerade personliga integriteten skall uppkomma. Och det anses mycket sällan som otillbörligt intrång när farbror Staten samlar in personuppgifter, ibland t o m under tvång.

Just det att data centraliseras hos myndigheter med deras dåliga kunskaper om datalagen och slappa inställning till personregister, gör att sårbarheten och riskerna för obehöriga intrång

( t ex av hackers, men framför allt myndigheternas egna personal) ökar dramatisk.

 

9. Vad gör datainspektionen?

Deras uppgift är att förebygga integritetsintrång och övervakar att myndigheter, företag, organisationer och privatpersoner följer data- inkasso- och kreditupplysningslagarne.

De ger även tillstånd och licenser till organisationer som vill upprätta register med personuppgifter.

 

10. Var kommer direktreklam ifrån?

En betydande adresskälla för direktreklam till hushåll är SPAR-registret. SPAR kan leverera urval av adresser på etiketter, direkt tryckta på trycksaker eller på ADB-medium

Dessutom kan följande myndigheter och företag vara av intresse när det gäller direktreklam:

Vägverket

Väg- och trafikdivisionen

Trafikregistret 701 88 Örebro

säljer uppgifter ur det centrala bilregistret för direktreklamändamål. Försäljningen regleras i lag.

Telia InfoMedia Respons AB

Box 817

161 24 Bromma,

Är ansvarig för de register som ligger till grund för telefonkatalogerna. Telia InfoMedia Reklam säljer uppgifter ur registren för direktreklamändamål.

 

11. Vilka bestämmelser finns bakom personnummer ?

1992 ändrades datalagen för att begränsa användningen av personnummer. Innebörden är att personnummer inte får användas där de inte behövs.

Datainspektionen har skärpt sin praxis när det gäller personnummer. Kommunala bolag och försäkringsbolag har t.ex. fått avslag på ansökningar om att få använda personnummer som kundnummer, fakturanummer och försäkringsnummer. Kommuner har fått föreskrifter om att ta bort personnumren från sina räkningar. Personnummer bör heller inte finnas i medlemsregister, på adressetiketter eller på utskrifter av anställningslistor, elevlistor, etc.

 

12. Vad är ett myndighetsregister?

Förutom att datalagen ger dig rätt att se datalagrade uppgifter om dig själv, gäller också offentlighetsprincipen för myndigheters register. Den innebär att du har rätt att se alla uppgifter som inte är sekretessbelagda, alltså även uppgifter om andra personer. När en myndighet, t.ex. inom en kommun, privatiseras eller bolagiseras, kan i vissa fall offentlighetsprincipen upphöra att gälla. Datalagen gäller dock för alla bolag. Det innebär att vid privatisering och bolagisering kan rätten till insyn begränsas och bli beroende av om informationen är datalagrad.

 

13. Vilka är de viktigaste myndighetsregistren?

Arbetarskyddsstyrelsen
171 84 Solna

Register rörande arbetsskador (ISA) omfattar uppgifter om samtliga personer som har skadats i arbetet sedan 1979. ISA är ett hjälpmedel för förebyggande åtgärder inom arbetsmiljön.

Arbetsförmedlingar (AF) och länsarbetsnämnder

Det finns totalt 24 länsarbetsnämnder som sorterar under den centrala myndigheten Arbetsmarknadsstyrelsen.Varje länsarbetsnämnd har i sin tur ett antal kontor, arbetsförmedlingar.

Förutom basuppgifter får (med den arbetssökandes samtycke) också registreras kod för arbetshandikapp, uppgift om läkarintyg, sociala och ekonomiska förhållanden samt slutsatser av utredande samtal.

Bidragssystem. Register med personuppgifter och uppgifter om t.ex. beslut om beredskapsarbete. Registren finns hos länsarbetsnämnden i varje län.

Centrala studiestödsnämnden (CSN)

14. Vilka är de viktigaste privata registren?

Apoteksbolaget AB
105 14 Stockholm

Registrering av läkemedelsrecept. Uppgifter om den person receptet är utfärdat för registreras under högst 90 dagar

Banker

Alla svenska banker använder ADB i sin verksamhet. Bl.a. registreras kunder och deras bankaffärer. Varje bank är enligt datalagen registeransvarig för sina register.

Telia AB, 123 86 Farsta

Telia InfoMedia Reklam säljer uppgifter ur registren för direktreklamändamål.

Försäkringsbolag

 

15. Vad är direktreklamregister?

Många företag använder sina kundregister för marknadsföring av egna produkter och tjänster. Även medlemsregister används för direktreklam om det sker som ett direkt led i föreningens verksamhet.

Någon fortlöpande registrering av privatpersoner i allmänhet för egen eller andras marknadsföring får enligt Datainspektionens praxis inte ske. Däremot får s.k. närings- och branschregister föras där näringsidkare/yrkesutövare ingår, dock endast med namn, adress och titel eller befattning vid företag och myndigheter.

 

16. Vad är generella register?

Förutom de personregister som är speciella för en viss verksamhet finns ett antal register av mer generell typ. De olika registrens ändamål och innehåll kan variera. Även för denna typ av register gäller dock att personregister ska inrättas och föras så att inte otillbörligt intrång i de registrerades personliga integritet uppkommer. Registren får endast innehålla de slag av uppgifter som behövs för respektive registerändamål.

Exempel:

Register av det här slaget innehåller i allmänhet inga känsliga uppgifter, men de kan vara mycket stora. Vissa kundregister innehåller uppgifter om mer än en miljon människor.

 

17. Hamnar jag i kredit- upplysningsregister om jag utsätts för inkasso?

För att avgöra om en person eller ett företag ska få ett lån eller en annan kredit behöver den som ska lämna krediten veta, om den som vill låna har skött sina tidigare affärer. Därför registreras en del uppgifter i kreditupp lysningsregister hos särskilda företag. Den som inte sköter sina ekonomiska åtaganden riskerar att hamna i ett sådant register.

Betalningsanmärkningar om fysiska personer får noteras bara om betalningsförsummelsen är fastställd av domstol eller annan myndighet. Uppgifterna står kvar i registret i tre år och tas inte bort tidigare även om du betalar din skuld. (Se vidare Datainspektionen informerar nr 15: Värt att veta om kreditupplysning).

 

18. Vad används kreditupplysningar till?

Om du vill låna pengar, vill du att din ansökan ska hanteras snabbt och smidigt. Samtidigt vill den som du lånar av kunna bedöma vilka risker han tar genom att låna ut pengar till dig.

Den som lånar ut pengar eller ger andra krediter behöver alltså ett bra underlag för att kunna bedöma om han ska ge dig kredit. En kreditbedömning bygger på tanken att det är liten risk att ge kredit till den som tidigare har skött sin ekonomi och större risk att ge kredit till den som tidigare har misskött sina betalningar.

För att förenkla utlåning och kreditgivning finns kreditupplysningsföretag som förser den som ger kredit med information om dig som söker lån eller kredit. En fyllig och korrekt information hjälper kreditgivaren att bedöma riskerna för kreditförluster och andra problem. Då behöver han inte gardera sig mot alla tänkbara risker och kan fatta snabba beslut.

Även andra än kreditgivare använder kreditupplysningar. Ett exempel är en hyresvärd som vill kunna bedöma en ny hyresgäst

 

19. Vem bedriver kreditupplysningsverksamhet?

Det finns ett trettiotal företag i Sverige som har Datainspektionens tillstånd att bedriva kreditupplysningsverksamhet. Merparten av alla kreditupplysningar kommer från ett fåtal stora kreditupplysningsföretag.

De flesta kreditupplysningar lämnas genom att kreditupplysningsföretagens kunder har en uppkoppling mot ett dataregister. Några kreditupplysningsföretag ger också ut tryckta kreditupplysningsskrifter.

Det finns också fall där Datainspektionen har tillåtit att kreditupplysningsföretag lämnar ut uppgifter om juridiska personer på CD-ROM.

 

20. Ange olika typer av programvarulicenser och vilkoren knutna till dem!

 

 

21. Finns det några anvisningar på hur licenserna ska vara dokumenterade?